onsdag, februari 22, 2012

Nu får vi börja "jobba på det" revival!

Dagens utspel från Alliansens ungdomsförbund påminner mig en del om det jag skrev för några dagar sen. Att lagstiftningen inte är anpassad till arbetsmarknad, utan mer till 70-talets industrisamhälle säger en del om behovet av att reformera lagstiftningen, som garanterar trygghet men möjliggör för fler vägar in på arbetsmarknaden och ökad trygghet för den som vill byta jobb och inte låsas in i en och samma anställning hela arbetslivet.


Därför bjuds det ytterligare en gång på den text som författades i söndags, om dagens utmaningar med dagens och morgondagens arbetsmarknad. Vi måste som sagt "jobba på det"!

Stefan Löfvens intåg i partipolitiken sätter förklarligen en prägel på det politiska samtalet. Att den mest färska partiledaren av dem alla tar sin paradfråga från den fackliga tiden, in i den inrikespolitiska debatten och gör den ännu mer intressant är välkommet. Jobben avgjorde 2006, den avgjorde 2010 och kommer säkerligen avgöra 2014.

En av de viktigaste utmaningarna jämställt med framtidens utmaningar om hur vi kan möjliggöra för fler att jobba längre är ungdomsarbetslösheten. I en artikel i DN pekas det på vikten av denna fråga och det ansvarstagande som kan tas av både det offentliga och det privata för att skapa förutsättningar och minska hindren på arbetsmarknaden. Jag finner det lite tveksamt till att man gör gemensamma utspel med enskilda företagsrepresentanter, dock känns det som att man ibland tar det till en överdrift. Särskilt när man sponsrade av LO-kollektivet driver igenom arbetsmarknadslagstiftning som försvårar för de som står utanför ska man nog vara lite försiktig i sin kritik.

Åter till frågan om jobben, det finns mycket att bevisa. I ett läge där den finansiella krisen sätter sina spår även i Sveriges offentliga finsnser krävs det prioriteringar för att driva igenom det som är mest jobbskapande för tillfället. Alla jobbskapande åtgärder bör beaktas och inte förkastas. Där finns det mycket, även för Stefan Löfven att bevisa.

Vad finns det för moraliska S-dilemman i dnena fråga? Ta den fördubblade ungdomsarbetsgivaravgiften i beaktande. Enligt Riksdagens Utredningstjänst - RUT, innebär detta en fördyring för exempelvis Sveriges kommuner och landsting på 3 miljarder. För Försvarsmakten innebär det en kostnadsfördyring som omfattar vart femte jobb i det nya försvaret. De 300 miljoner i ökade kostnader för försvaret är inget som man väljer att kompensera, ej heller kommuner och landsting.

Parallellt med motståndet mot RUT och ROT, den halverade restaurangmomsen, riktat mot den mest sysselsättningsintensiva näringen bland unga finns ett dilemma för dem att stå upp för varför de tycker som de gör. Men mer fokus på vad mer som behöver göras. Igår pekade Gunnar Hökmark på en framtida utmaning.

Den arbetsmarknadsmässiga lagstiftningen är den stora nöten att knäcka. Lagstiftningen är i sig en relik från 1970-talets industrialiserade samhälle. I dagens samhälle som går mot ett mer tjänstemannamässigt paradigmskifte krävs justeringar för att lagstiftningen inte blir den lagstiftning som skyddar dem som finns på arbetsmarknaden, hindrar dem som står utanför och som inte skapar större möjligheter för människor att våga byta jobb.

En fråga som lyfts fram är också frågan om Arbetsförmdelingens särställning. Jag anser att den särställningen behöver lyftas fram och ses över. Här skulle exempelvis de fackliga organisationerna ta ett större ansvar för sina medlemmar. När de erbjuder en trygghetsförsäkring under arbetslöshet borde en del av resurserna kunna användas i syfte att kunna vara en aktör på en mer diversifierad arbetsförmedlingsmarknad.
Det är några i raden av frågor som behöver beaktas. Att frågan om ungas framtid påarbetsmarknaden lyfts fram är viktigt. Det krävs gemensamt agerande från många håll, att gamla förhållningssätt utmanas och att det verkligen öppnas upp et tänk som inte bara ser till tryggheten för de som finns på arbetsmarknaden, utan också river de hinder som ställer många utanför.

Media: SvD.