tisdag, april 10, 2012

Den ideologiska härdsmältan om nationalekonomi

Efter ett tips beskådar jag handlingarna till Socialdemokraterna Stockholms årsmöte. Det kan verka framstå som aningens ambitiöst, men att gå in i handlingarna hos ett annat parti ger en bild av vilka åsikter som finns bland gräsrötter, tämligen intressanta för debatt. Den mest iögonfallande motionen är B08, om avskedet "nyliberalismen" och ifrågasättandet av ett så naturligt begrepp som nationalekonomi. Allt är politik är signalen man får. Faktum är att politik bara är en faktor som påverkar det vidare begrepp som kallas för nationalekonomi. Det är där som den ideologisk härdsmältan ligger.

Nationalekonomi = politisk ekonomi? Nej.
En enkel förklaring till nationalekonomi är att den studerar det som är ekonomi, hushållningen med knappa resurser. Det är allmänt vederlagt att ekonomiska resurser är ändliga, därför måste enskilda beslut tas om vilka behov som ska tillfredsställas först.

De två bärande delarna brukar kallas för mikroekonomi och makroekonomi. Inom mikroekonomin studeras enskilda beslutsfattares/hushålls beteende, både de som producerar och de som konsumerar. Efterfrågan, utbud, nytta, pris och jämvikt är vad som avgör en enskild beslutsfattares beteende.

Makroekonomin studerar ekonomin i dess helhet. Där är arbetslöshet, tillväxt, arbetslöshet och inflation centrala begrepp. Ekonomisk och politisk stabilitet påverkar. Hur högt är skattetrycket? Vilken politisk inriktning gäller? Finns risken för tvära politiska kast? Ryssland kan ses som en politisk stabil nation, inte ur ett demokratiskt synsätt, men väl ur synsättet att den politiska makten kontrolleras rätt strikt. Länder som Grekland och Italien med otaliga regeringskiften under de senaste åren får betecknas som politiskt instabila ekonomier. Faktum är att nationalekonomi inte är politik, politik är bara en faktor som påverkar enkla ickepolitiska instrument som arbetslöshet, inflation, tillväxt etc.

Det finns ett tredje moment som brukar inbegripa moment som monetär ekonomi, internationell ekonomi och offentlig ekonomi.

Faktum är att skribenterna av denna motion som anförs, helt och hållet har missat det som menas med både nationalekonomi och marknadsekonomi. Ett utdrag lyder:


"I rask takt har s k räddningspaket och budgetöverenskommelser presenterats och strax därefter har ”marknaden” via ratinginstitut, börser och välkända nyliberala ekonomer reagerat negativt och krävt mera åtgärder och reformer. I klartext försämringar som i slutändan ska betalas av skattebetalarna och drabba medborgarna."
Faktum är att marknaden inte kräver att politiker går in med ekonomiska stimulanser och räddningspaket. Marknaden fungerar på det sättet att om den lämnas orörd, självsanerar den sig själv. En kris eller ekonomisk är något som bör anses som ett moment där marknaden utvecklar sig, aktörer som inte håller måttet faller bort. Det kan tyckas hårt, men genom att garantera att de mest lönsamma överlever, reagerar marknaden på ett mer stabilt sätt.

Faktum är att när politiker går in med ekonomiska stimulanser tillåts marknaden inte agera som den bör få göra, reagerar marknaden negativt. Efterfrågan minskar, priser stiger, tillväxten sjunker, arbetslösheten stiger och resurserna till välfärden utarmas. Det är således politiska beslut som påverkar marknaden negativt, inte marknaden i sig.

Det som anförs är en orgie i hängivelse till Keynes teorier. Det som ska utveckla ekonomin är mer av spenderande med lånande pengar, inte att inse det som hänförs i de idéer som mer kännetecknar Hayek, att ekonomiska resurser är ändliga resurser.

Det som bör vara en påminnelse är att den senaste finansiella krisen är en stilstudie i hur keynesiansk ekonomi fungerar och gör det än värre. Människor utan skäliga inkomster och/eller betalningsförmåga garanteras lån för att köpa sin egen bostad. Den som lånar ut garanteras täckning från halvstatliga institut (Läs Fanny Mae och Freddie Mac), som senare paketerar flera lån med olika risk och säljer dem vidare till investmentbanker. Faktum är att sub-primelånen som var namnet de gick under fick en rating som var AAA. Faktum var att när människors förmåga att betala av dessa lån synliggjordes, täckte systemet upp. Tillslut höll det inte ihop.

Faktum var inte att det var simpel marknadsekomoni eller teoretiker som Hayek eller Friedman, vars teorier som bidrog till finanskraschen. Den bidragande faktorn var rent politiskt, att alla oavsett betalningsförmåga skulle garanteras lån och staten täckte upp. Tillslut föll systemet ihop, kreditgivare täppte igen som blåmusslor, företag kunde inte ta lån, efterfrågan sjönk, företag förlorade sin ordrar, arbetstillfällen gick förlorade.
Vissa stater svarade med återhållsamhet, Sverige som ett exempel. Andra länder, som Storbritannien, Grekland och USA svarade med enorma ekonomiska stimulanser, finansierade med skattebetalarnas pengar. Det gav upphov till kraftiga underskott i staters finanser, underskott som finansierades antingen via skattehöjningar eller nedskärning i välfärden.

Faktum är att politiker som Thatcher inte är ett bekymmer, snarare de som insåg allvaret och räddade en ekonomi undan total kollaps. Till och med Tony Blair tackade de reformer som Thatcher iscensatte, idag har David Cameron en liknande uppgift att sanera brittisk ekonomi och rädda den undan krasch. Faktum är att de negativa effekterna som högre arbetslöshet visar sig direkt. Dock kan de långsiktiga effekterna bli förödande om inte åtstramningar genomförs.

Faktum är att finanskrisen 2008 inte var orsakad av marknaden i sig, Barings Banks konkurs var ett resultat av en enskild person oansvariga spekulerande för att nämna något. Faktum är att ekonomiska nedgångar eller kriser snarare är marknadens reningsinstrument. Icke lönsamma aktörer faller bort, större stabilitet uppnås i och med att starka aktörer överlever. Nationalekonomi har inget likamedtecken med politik, politik är en faktor som avgör ett begrepp som kallas för nationalekonomi, enskilda beslutsfattares beteenden eller hela ekonomiers beteende i sig. Det är där som den ideologiska härdsmältan ligger, den som gav upphov till denna motion.

Bloggar: DHE.
Media: SvD.