Om restaurangmoms och Finanspolitisk Rådet

Finanspolitiska Rådet har gett sin syn på regeringens finanspolitik. Det är intressant läsning kring hur rådet ser på den förda finanspolitiken. Fortsatt fokus är ansvar för offentliga finanser. I en tid då andra länder brottas med stora skulder, har Sverige gått i en annan riktning. Det är lite i den kritik som rådet ger som jagg vill ge min syn.

Något som Finanspoolitiska Rådet ger sig på är bl a den sänkta restaurangmomsen och arbetsgivaravgifter för unga. Jag läser följande på en blogg: "Riktade insatser istället för generella. Låter som ett eko av en man vid namn Stefan och en kvinna som lystrar till namnet Magdalena". Ja, eller en signal om att det är värt att påminnas om att riktade insatser redan finns, som nystartsjobben. Inget läge att låtsas om att riktade insatser inte finns

Ett av Finanspolitiska Rådets kommentarer kring restaurangmomsen: "Regeringen bör i stället välja en enhetlig moms. En sådan skulle sannolikt ha stora positiva samhällsekonomiska effekter."
Helt klart finner jag en positiv tanke i rådets rekommendationer. En enhetlig moms skulle säkerligen göra saker och ting enklare. Mem låt oss se nu, vad var det stora administrativa problemet för landets restaurangföretagare innan momssänkningen? Jo följande:

• Momsen för servering i restauranglokal = 25 procent moms
• Momsen för avhämtning från restauranglokal = 12 procent

Enligt Visita, restaurangnäringens branschorganisation, var lönsamheten i dess företag, 0,6 procent förra året. Tidigare har samma organisation pekat på en ökning på 20 procent av antalet annonserade jobb hos Arbetsförmedlingen sedan januari, konsumentprisindex är 2,3 procent lägre. Nog för att Finanspolitiska rådet säger en sak, men ibland är det bra att också lyssna till näringen. Det går att undra hur några av de kritiker som är emot momssänkningen tycker att 0,6 procent lönsamhet är okej för landets restaurangföretagare, en näring med 94 procent av dem är företag med under 9 anställda.

Och sen, om det kom en förklaring varför en fördubbling av arbetsgivaravgiften skulle ge fler jobb? Och en sista sak kring påståendet "Nuvarande överskottsmål fastställdes ev en socialdemokratisk regering i en tid när Sveriges ekonomi efter borgerlig vanskötsel låg i ruiner." Var det borgerlig politik som S-regeringen ägnade sig åt när de överhettade svensk ekonomi under 80-talet, en manöver som ledde till den kris som uppenbarade sig på 90-talet?


Bloggar: Kent. Media: AB, DN, SR, SvD, SvD.